Fiskevården i stora härsjön 1933 till 1996
Källa: Protokoll och anteckningar från styrelsemöten i Stora Härsjöns fiskevårdsförening(ekonomisk förening)
Föreningen bildades 1933 och i den första styrelsen ingick fiskerätts-innehavare vars namn är välkända ännu i dag i Lerum med omnejd via gatunamn tex.
Namnet på föreningen var Stora och Lilla Härsjöarnes fiskevårdsförening och omfattade båda sjöarna.
Ordinarie ledamöter:
Hjalmar Bentzel, Hulans gård i Lerum
Albin Andersson, Häckens gård i Lerum
Edvard Börjesson, Härskogens gård i Lerum
Karl Åberg, Åh i Härryda
Karl Svensson, Åh i Härryda
Suppleanter:
Sven Svensson, Härsåsen i Lerum
Axel Andersson, Åh i Härryda
Revisorer:
S. Bjerkander, Almekärr i Lerum
Sten Jönsson-Leire, Hulan i Lerum
Revisor suppleant:
R. Thollander, Öxeryd i Lerum
Den 22 okt. 1933 beslutades att med anledning av den ringa tillgången på fisk ge ordförande i uppdrag att hos respektive länsstyrelser ansöka om förbud för fiske med fasta redskap och med krok under is under en tid av 5 år.
Årsavgiften för medlemmar 1 kr.
1933-12-12 lämnades den formella ansökan till länsstyrelsen.
1934-05-26 beslutar länsstyrelsen att tillmötesgå föreningens begäran och ett förbud träder i kraft fram till 1938.
Intressant är att i beslutet skiljer man på stora och lilla härsjön i så måtto att förbudet i lilla härsjön endast omfattar fiske med krok under is men inte fasta redskap. Vad som ligger bakom detta går inte att utläsa av protokollet men troligen fanns delade meningar bland fiskerättsägarna.
1934-10-28 beslutar styrelsen att med anledning av länsstyrelsens resolution, att lilla härsjön skall tillhöra annan förening, ändra namnet på föreningen till stora härsjöns fiskevårdsförening.
Föreningens medlemsantal uppgår vid utgången av 1934 till 28.
Räkenskaperna redovisas sålunda:
Inkomster årsavgifter jämte ränta 1933-34 52:35
Diverse utgifter 33:75
Balans att föra vidare till 1935 18:60
Hjalmar Bentzel är ordförande.
1936-03-29 fattar styrelsen beslut att kr 30:00 skulle användas för inköp av fiskyngel (gädda). Herr Albin Andersson, häckens gård gavs uppdraget att efter samråd med fiskeriintendenten verkställa.
1937-03-20 beslutar styrelsen om ytterligare inköp av gäddyngel för 50:00 vidare beslutar man att införa fiskekort för icke medlemmar att säljas av tillsyningsmännen för ett pris av 5:00.
Ett förslag från ingenjör Runar Thollander, Öxeryd att föreningen även borde omfatta övre Stamsjön samt Öxsjön avslogs då tillräcklig intressegemenskap ej syntes föreligga.
I okt. 1938 undertecknar fiskerättsinnehavarna ett dokument som stöder årsstämmans beslut att söka förlängning av fiskeförbudet med ytterligare 5 år med start 1939.
Länsstyrelsen är dock inte positiv till förlängning av förbudet, man föreslår en kompromiss, förbudet för fasta redskap hävs men fiske med krok under is kvarstår till och med år 1943.
Det framgår av förvaltningsberättelsen för 1938 att länsstyrelsen ändrat sig till att förlänga förbudet i sin helhet men endast till utgången av 1939.
I förvaltningsberättelsen för 1938 framgår också att man under året inplanterat 50 000 sikyngel och 25 000 gäddyngel.
Behållning inför 1939 är 71:39
1939-03-25 med anledning av länsstyrelsens inställning i förbudsfrågan beslutar nu styrelsen att begära förlängning av förbud att fiska med krok och sax under is till utgången av 1943.
Medlemsavgifter oförändrade med undantag av medlemmar som saknar fiskerätt där föreslås avgiften bli 5 kr. Kortpris 5 kr oförändrat.
Ordförande Hjalmar Bentzel avgår på egen begäran och avtackas.
Beslutades att i framtiden beställa större yngel än tidigare.
Ålledaren vid härsjöns utlopp har varit ur funktion länge och det beslutas att underrätta fiskeriintendenten och genom honom begära att Härryda elektriska andelsförening som bär ansvaret för ålledaren rättar till densamma.
Vid konstitueringsmöte hållet efter årsmötet väljs nu gymnastikdirektör Wilhelm Lindskog, till ordförande.
1939-10-17 meddelar länsstyrelsen beslut om förbud för fiske med krok och sax under is till och med 1943.
1939-11-25 påtalar sekr. Hjalmar Lundström per brev till fiskeriintendenten i mellersta distriktet att ålledaren vid Stora Härsjöns utlopp är ur funktion.
I verksamhetsberättelsen för år 1939 framgår att ca. 25 000 gäddyngel inplanterats. Det framgår också att vattenståndet under större delen av sommaren varit exceptionellt högt och att detta ansågs befrämja fisket så mycket att man inte planerar någon insättning under 1940.
1940-03-26 förslag om laxtrappa avslås (kostnadsskäl).
Utredning ang. Inplantering av gös och röding beslutades.
Verksamhetsberättelsen för 1940 talar om låg föreningsaktivitet.
Ålledaren vid härsjöns utlopp är dock fungerande och medlemmarna
Har varit aktiva under vintern med att sätta ut risvasar.
1941 funderingar om det dåliga gäddbeståndet.
Enligt fiskerikonsulenten kan man gissa på syrebrist till följd av långvarig isbeläggning, eller den höga vattentemperaturen under sommaren.
Konsulenten avråder från ”finare fisk” för inplantering.
Provfiske efter siklöja 1941-08-20 gav ett magert resultat men ändå tillräckligt för att visa överlevnad och trolig tillväxt.
Rapport från Albin Andersson om att han en dag i november fann hundratals med döda eller halvdöda siklöjor i viken nedanför gården.
Fiskerikonsulent Johansson tillkallades och prov skickades för analys.
Ingen sjukdom hos fisken eller förorening i vattnet kunde konstateras men dödsorsaken kan ha varit sprängämnen.
Beslutades att alla medlemmar skulle hålla uppsikt och om möjligt hindra att denna förbjudna fiskemetod används.
1942-03-22 diskussions för med friluftsgården Härskogen angående deras intressen i fisket. I samband med detta diskuteras även uppdelat fiskekort i års, säsongs och dagskort.
Föreningens medlemmar skall kunna fiska siklöja med specialnät, långrev agnad med mask för ålfångst samt ålkupa.
Verksamhetsberättelse 1942
38 betalande medlemmar anslutna.
Den extremt kalla vintern medförde att gäddan lekte under isen och att tillgången på gäddyngel varit dålig. Föreningen lyckades dock få tag i 16 000 yngel.
Förhandlingarna med skidfrämjandet resultatlösa.
1943 dåligt med aktiviteter.
Förslag till länsstyrelsen om förlängning av förbudet avslås.
Klen fångst och förekomst av siklöja.
Beslutades att medlemmar skall få använda mjärde mot en avgift av 2 kr samt att redskapet måste vara märkt med ägares namn.
1944 fortsatt låg aktivitet enligt verksamhetsberättelsen men viss utsättning av fiskyngel har skett.
20 000 gäddyngel och 20 000 abborryngel.
Fortsatt låga fångster av siklöja.
Mölndals kvarnby har efter begäran från föreningen för första gången bidragit med 50 kr till yngelutsättning av ål.
I skrivelsen från föreningen till kvarnbyn talas också om de för fisket negativa fluktuationerna av vattenståndet som regleringen medfört.
1945 medlemsantalet har nu sjunkit till 34 betalande medlemmar.
Inplantering har skett med 30 000 gäddyngel och 30 000 sikyngel
Sekreteraren redaktören för handelstidningen Hjalmar Lundström avgår på grund av flytt från trakten.
Alf Schultz tar vid som kombinerad kassör och sekreterare.
1946 ingen inplantering av fisk har skett under året på grund av leveranssvårigheter.
4 informationstavlor har satts upp, vid Häcken viken, Härsåsen, dämmet, och i nordändan av sjön.
Bidrag har erhållits av Mölndals kvarnby med 50 kr.
I kallelse till årssammanträde skriver sekreterare Alf Schultz att föreningen från start till dags dato (12 år) har inplanterat 219 000 gädd-, 30 000 abborr- och 140 000 siklöjeyngel samt dessutom ett okänt antal sik och ålyngel på försök.
1947 glädjande ökning till 41 betalande medlemmar men mycket låg aktivitet i övrigt. Man funderar på att inplantera laxöring och/eller röding. Man beslutar att diskutera frågan med fiskerikonsulenten.
1948 diskussionerna angående inplantering av laxöring och röding har varit negativa och föreningen har lagt planerna i tillfällig träda.
3 fiskekort a 5 kr har sålts under året.
Anslagsbegäran till Mölndals kvarnby har avslagits.
1949 medlemsavgifterna ändras till 2 kr för medlem och ägare av i mantal satt jord, samt 3 kr för övriga medlemmar. Fiskekort(år) höjs till 6 kr.
Ordf. W Lindskog skickar brev till fiskeriintendent Nils Törnqvist angående vilka skyldigheter Mölndals kvarnby har att sörja för ålens vandringsmöjligheter.
13 december svarar intendent Törnqvist att Mölndals kvarnby tillsammans med Härryda elektriska andelsförening förbundit sig att låta inplantera 25 kg ålyngel årligen i stora härsjön.
1950 inplantering av 75 000 sikyngel och 9 000 ålyngel.
Ett fall av olaga vintermete anmäldes till landsfiskalen i Lerum man tvingades dock att återta anmälan då man hade svårt att hävda föreningens rätt att vara målsägare.
Betalande medlemmar 44 st.
1951 Göteborgs sportklubb med stuga på Bockön betalar en gemensam avgift av 15 kr.
Fiske med nät endast tillåtet tiden 15 juni till 31 dec.
1952 försök genomförs med inplantering av 5 000 bäcköring, och 5 000 bäckrödingyngel. Utsättning sker i bäcken mellan lilla och Stora Härsjön.
25 kilo ålyngel sätts i St.Härsjön.
1954 är ett svart år för förening och starten på en lång strid med företrädare för boende i Härryda.
Redan 1953 hade Härryda fiskevårdsförening bildats utan att man tagit kontakt med St.Härsjöns fiskevårdsförening och under 1954 blev styrelsen underrättad av medlemmar i Härryda, att dessa blivit kontaktade av, och mer eller mindre tvångsanslutna till Härryda föreningen och tvingats betala avgift till densamma.
Bakgrunden och stödet för att bilda Härryda fiskevårdsförening var att man ansåg att alla vatten inom Härryda genom hävd var en så kallad sockenallmänning.
Efter kontroll med fiskeristyrelsen skickar styrelsen ett brev till Härryda föreningen och bestrider all fortsatt inblandning i St.Härsjöns fiskevårds- förenings verksamhetsområde samt restitution av de avgifter som avtvingats medlemmarna i Härryda.
Inget svar erhölls.
1955 Härryda föreningen har gjort försök att expropriera Härryda delen av St.Härsjön. St.Härsjöns fiskeförening låter genom Gbg och Bohus läns lantmäteri göra en utredning av fiskeförhållandet i det omstridda området.
Enligt utredning ser fördelningen av äganderätten ut som följer:
½ mtl härryda nr1, ½ mtl rya västergården nr 1, ½ mtl å nr 1.
Innan årsmötet togs kontakt med ägarna som stöder föreningen dock med undantag av Carl Andersson på Å som vägrar ta ståndpunkt.
Överlantmätaren i Gbg o Bohus län meddelar i skrivelse 1955-06-11att skiftet 1841-04-16 fastställer fiskerätten enligt ovan och att någon sockenallmänning inte föreligger.
1956 Härryda fiskevårdsområde underrättas brevledes om fiskeriintendentens hållning i frågan och krav ställs att man i fortsättningen skall avhålla sig från att lägga sig i St.Härsjöns fiskevårdsförenings angelägenheter.
Under början på året har Härryda föreningen lagt sig i inplanteringen av ål samt tagit ned skyltar i Härryda ändan av sjön.
Ett skarpt protest brev skickas till Gunnar Larsson i Härryda.
I mars skickas också en skrivelse till samtliga fiskerättsinnehavare i Härryda där man upplyser om att Härryda fiskvårdsförening syftar till att sprida nyttjanderätten till samtliga fastigheter i Härryda med i mantal satt jord.
Lerums sportfiskeklubb försöker få kommunen att ställa St.Härsjön till förfogande för klubben men styrelsen avvisar vid ett möte alla sådana anspråk och hänvisar till att klubben är välkommen att lösa fiskekort.
1957 under året har föreningen 44 betalande medlemmar och 11 fiskekort har försålts.
1958 föreningens första officiella tillsyningsmän med förordnande från Länsstyrelsen utses. Raoul Edwardsson, Helge Nordman och Wilhelm Lindskog.
Fisketävling har utlyst om största fisk under året och priset för 1958 går till herr Albert Augustsson för en gädda på 5,4 kg
1959 uppgift saknas
1960 uppgift saknas
1961 uppgift saknas
1962 uppgift saknas
1963 den av Härskogen anlagda pontonbron mellan fastlandet och Storön utgör hinder för fisket och styrelsen försöker utreda om detta är lagligt.
Överlantmätaren kan inte se något hinder utan hänvisar till jurister.
Årsmötet beslutar att med kraft beivra olagligt fiske speciellt med anledning av vissa ” sabotagehandlingar från Härryda fiskevårdsförening”.
20 000 sik yngel inplanteras.
1964 diskussion förs om restriktioner för användning av motorbåt i St.Härsjön. Beslutades att ansöka om hastighetsbegränsning till 5 knop.
1966 170 kilo kraftig ål från Munka-Ljungby utsätts. ( eftersläpning)
1 000 vätterröding sätts ut, storlek 7 - 10 cm a’ 1kr styck.
1967 länsstyrelsen avslår föreningens begäran om 5 knop.
100 kg ål sätt in.
1968 vattenprov analyseras av apoteket lejonet på uppdrag av föreningen.
Analysen avser att fastställa bakterieförekomst. Svaret är att vattnet är tjänligt.
1969 försök görs att få tillstånd att utplantera signalkräfta.
Framställningen avslogs.
1970 ålyngel sätts in med hjälp av R. Schmuul.
1971 meddelar fiskeriintendent R.Schmuul att all vidare utsättning av fisk är meningslös p.g.a. försurning.
1967 uppmättes 4,8 i St.Härsjön och hösten 1970 4,3.
Styrelsen överväger att stödkalka i egen regi med 10 ton kalk i St.Härsjön.
Innan kalkning gavs styrelsen i uppdrag att höra fiskerikonsulentens uppfattning om tänkbart resultat av en sådan insats. Konsulenten svarar att denna mängd kalk tyvärr är meningslös.
Skrivelse författas till Storgöteborgs samarbetskommitté med vädjan om hjälp i kalkningsprojekt. (se bilaga)
Storgöteborgs samarbetskommitté’ svarar att en naturvårdsplan är under utarbetning och beräknas vara klar årsskiftet 71-72.
------------------------------------------------’’’’’’’’’’’’’’’’--------------------------------------
Obs letar efter pärm innehållande 1971 till 1983
-----------------------------------------------´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´----------------------------------
1984 sätts
I St.Härsjön 2 000 ensomrig mjörnöring
200 tvåsomrig ”
1 000 regnbåge ( 1hg)
I Hornasjön 1 000 regnbåge ( 1hg)
40 tjog kräftor ca: 60% honor
1985 utsattes 30 x 3 kg:s regnbågsforell i St.Härsjön
Samt 1.600 öringyngel
1986-12-20 införs 7 knop i stora och lilla härsjön
Under året sätts 3 000 bäcköringyngel
1987 sättål 90 kg i stora härsjön ( omöjligt få tag i yngel )
Vattenväxten Nitella inplanteras som prov i Blommasjön och Lilla Härsjön.
1988 utsättes 50 st regnbåge (3hg) i Blommasjön och 50 st i Långetjärn
Båttrailer inköps för att underlätta bevakning av sjöarna
1989 Blommatjärn kalkas av styrelsen 9 ton
Båttrailer säljes till sportfiskarna som betalar med fisk
129 kg regnbåge sätts i Blommatjärn
Mörkatjärn och Kloddtjärn kalkas med 12 ton
1990-91
91-08-01 sattes 300 öring i Härån och 200 i Mörkatjärn (6 cm)
91-10-10 sattes ca: 200 kg sättål St.Härsjön 150 lilla 50
1992 sattes 60 kg regnbåge och 40 kg i Klodd och Mörkatjärn.
5 ton lekgrus läggs i härsjöbäcken.
1993 ph värden St.Härsjön 7,0, Klodd 6,7, Blommatjärn 6,4
Under sept. Sätts 60 kg regnbåge i Klodd, och 40 kg i Blommatjärn.
Sensationsfångst av Janne Fransson, öring 8 kg, 80 cm.
1994 sätts 230 kg sättål 1992-1995. Fördelat 180 kg stora och 50 kg i lilla
Härsjön.
60 kg regnbåge sätts i Klodd och 40 kg i Blommatjärn.
1995 ph-värdet i tjärnarna är nu mycket dåligt.
Blommatjärn 4,5 Kloddtjärn 4,2
Blommatjärn kalkas snart efter.
1 000 ensomrig mjörnöring sätts i härsjöbäcken
1996
Under september månad utsattes 50 Kg regnbåge i Blommatjärn.
Bäcken mellan Lilla och Stora Härsjön rensades av styrelsen under ledning av Jan-Olof Fransson.
FVOs foldrar har lagts på data för att förenkla ändringar och utskrift.
Rapport har inkommit till Sportfiskarna om en ål på 2 kg som fångats i St. Härsjön.
Vidare har rapporterats om en gädda som fångats i mjärde med en vikt av 12 kg och längd 104 cm.
En öring på 4 kg fångades i nät.
1999
Rapport om förekomst av siklöja i bäcken mellan Lilla och Stora Härsjön runt månadsskifte maj/juni.
Styrelsen är oroad för planerna på ett så kallat minikraftverk vid Stora Härsjöns utlopp (Tullafallet).
Skrivelser har skickats till länsstyrelsen i ärendet.
Beslut togs om inköp av löjnät för att styrelsen i egen regi skall se om det finns vårlekande löja.
2000
Svar från länsstyrelsen angående kraftverksplanerna. Man kommer inte att undersöka förekomst av vårlekande löja. Kommer ej heller att ompröva vattendomen från 1929.
Härryda kommun har satt upp Tullafallet till försäljning enligt radiouttalande som dock inte är bekräftat till styrelsen.
Styrelsen satte ut 100 Kg regnbåge i Kloddtjärn, Mörkatjärn och Blommatjärn.
2001
Styrelsen hade möte med Sötvattenslaboratoriets personal 8 augusti och det rapporterades från årets provfiske.
Resultatet visar att Stora Härsjön mår bra och har en normal tillgång på abborre,gädda och en stark tillväxt av mört.
Sötvattenslaboratoriet har också placerat ut en temperaturmätare i sjön som läser av tempen var fjärde timma.
Dessa mätningar läses av en gång om året.
2002
Under hösten har sättål satts ut i Lilla och Stor Härsjön 250 Kg totalt. Denna utsättning avser åren 1999-2002 då man varje år skall sätta ut 62,5 Kg.
Sättålen levererades av Frederiksvaerk Ålexport den 28/10.
115 Kg öring av Mjörn stam har satts i Stora Härsjön till en kostnad av 7.550 kr.
Rapport har inkommit om fångst av stor abborre i Stora Härsjön och Långetjärn vikter över kilot och 40-50 cm.
2003
Kraftverksbygget vid Tullafallet verkar ha lagts på is tills vidare.
Sjöarna har kalkats enligt plan och även Tåskogstjärnen har kalkats med 2 ton kalk. Kostnaden står markägaren för med visst bidrag från FVO.
Ingen utsättning av öring då ett utlovat parti öring uteblev.
2004
100 Kg regnbåge har satts i Klodd och Blommatjärn.
100 Kg öring har satts ut i Stora Härsjön.
Bäcken mellan Lilla och Stora Härsjön har rensats och 15 ton naturgrus har utplacerats. Arbetet har gjorts med hjälp av Lerums Kommun och letts av Frank Svensson som också är delägare i Stora Härsjöns FVO.
Rapport har inkommit om öringlek i bäcken och stor fisk har varit synlig.
Ingen utsättning av ål men det har utlovats utsättning 2005.
2005
140 Kg regnbåge sattes ut i Lilla Härsjön. Fiskar av större storlek upp till ca 2 Kg.
Elfiske i bäcken mellan Lilla och Stora Härsjön visar att öringbeståndet är sparsamt och att det måste till ytterligare utsättningar för att skapa förutsättning för fortsatt utveckling.
Ingen ålutsättning då länsstyrelsen haft synpunkter på bland annat karantän.
2006
Länsstyrelsen har ändra policy för utsättning av fisk till att endast tillåta ”ursprungliga” arter.
Detta äventyrar FVOs hela projekt med öring i Stora Härsjön.
Fortfarande ingen utsättning av ål men nu är det Möldals Kvarnby som anser att kraven från länsstyrelsen utgör en fördyranden faktor. FVOs uppfattning är att Mölndals Kvarnby nu skall sätta ut sättål för 2003-2007.
Intresset för att sälja via internet ökar och föreningen har nu en tillfällig hemsida där man också uppmanas att betala fiskekort via postgiro.
2007
Beslut har tagits att ansöka om medlemskap i det fiskeråd som är under bildande. I fiskerådet bör alla FVO inom Mölndalsåns avrinningsområde.
Möldals Kvarnby sätter ut 2.500 st. 1 grams ålyngel från Scandinavian eel. Detta är alldeles för lite då 4.000 st motsvarar de ca 25 kg som skall sättas varje år. Perioden nu skulle vara från 2003 och då borde man satt ytterligare ca 16.000 st.
Fiskekortet kostar nu 100 kr för ett år och föreningen har slutat sälja 2 dagars kort.
2008
Det är totalförbud för ålfiske.
Ingen utplantering av regnbåge eller öring.
Mölndals Kvarnby vägrar nu att sätta ut mer ål och hävdar att åltrappa enligt vattendomen finnes.
Styrelsen har ej kunnat finna någon och håller Kvarnbyn ansvarig.
Bra isfiske och en fisketävling har hållits på Stora Härsjön i regi av Aspens fiskeförening.
2009
Avtalet med Sportfiskarna om gula kortet för Lilla och Stora Härsjön samt Hornasjön förnyades för 3 år.
Fortsatt totalförbud för ålfiske. Ingen utsättning av fisk.
Striden om åltrappa fortsätter. Ansvaret verkar ha gått från Mölndals Kvarnby till Härryda Kommun som nu har bollen. Åltrappa saknas och att Mölndals Kvarnby hävdat motsatsen kan tyckas märkligt.
Länsstyrelsen lägger nu press på kommunen att snarast uppföra en fungerande trappa. I svar från kommunen säger man att då man inte tror det finns ål nedströms så behövs ingen trappa. Vattendomen är dock gällande.
2010
Länsstyrelsen kräver att Härryda kommun fullgör sin skyldighet att ordna en fungerande åltrappa.
Ingen utsättning av ål eller fisk har skett under året.
Bra isförhållande med möjlighet till isfiske. Styrelsen hade ett möte på is med abborrfiske.
2011
Härryda kommun har gett Sportfiskarna i uppdrag att under ledning av Stefan Larsson ordna en fungerande åltrappa.
2012
Ingen utsättning av fisk. Inga rapporter
2013
Länsstyrelsen ändrar kalkplanen för området man godkänner nu värden på 5,6 som acceptabelt. Tillsammans med FVO för Sturven och Mölndalsån har protestskrivelse insänts av styrelsen.
Fungerande åltrappa skall finnas enligt Stefan Larsson.
2014
Protesterna angående neddragning av kalkmängder har till viss del lett till resultat. Man talar nu om 6 resp. 6,2 för vissa vatten. I några åar har man upptäckt förekomst av den sällsynta flodpärlmusslan något som naturligtvis utgör grund för bibehållna ph värden.
Rapporterats fångst av öring på ca 1 kg i norra änden av Stora Härsjön vilket skulle kunna innebära tecken på reproduktion av öring. Tyvärr är det fortfarande stopp för vidare utplantering av öring.
Rapport om fångst av sutare i nät, vikt 2,7 kg och längd 56 cm.
2015
Styrelsen har under året inspekterat den åltrappa som Härryda Kommun låtit uppföra med hjälp av Stefan Larsson. Därmed anses vattendomens krav vara uppfyllda och ingen ytterligare utplantering av ål kommer att ske.
Länsstyrelsen har under året provfiskat 6 sjöar varav 3 inom FVO, Stensjön, Långetjärn och Lilla Härsjön. Resultatet visar att sjöar som inte kalkas där har mörten svårt med reproduktion.
Stora Härsjöns FVO har arrenderat ut Blommasjön till SSG som använder sjön som sitt klubbvatten. Blommasjön är därmed undantaget från allmänt fiske och ingår inte i fiskekortet som Stora Härsjöns FVO säljer.